Ja denhär bloggen är ju min så då ska jag ju skriva hur jag känner och så vidare, det tänkte jag göra idag.

Jag har världens sjukaste känsla.
Känslan för svår att beskriva med ord
Både kärlek och hat, När man vet precis vad man vill,
men ändå vet man ingenting
sjuk känsla.
kanske borde ta råd av någon, liksom snacka med någon,
fast ingen skulle förstå precis hur jag menar, nej ingen
kanske min bästavän, ingen mer.
Jag vill bara skrika
skrika ut allt hat, all smärta och ilska
Ställa mig på en klippa och bah skrika,
en skön känsla kanske,
lite halsont dagen efter,
men den värsta smärtan, den man har inom sig
den kanske har försvunnit ut med rösten
Nu är det inte att jag säger att jag hatar allt och alla
och absolut inte mitt liv,
jag vill inte ta livet av mig
det är inte det jag menar.
det jag menar är att ibland mår ALLA dåligt.
det bara är så, fast man förtränger det nog, försöker glömma av det
sen i slutändan har man förträngt så mkt att man bara exploderar,
av ilska, smärta och hat.

Texten varrt lite konstig, men jag skrev precis så jag känner,
och man har rätt att va helt jävla pissed off ibland, det är HELT OKEJ!